Tristan tycker om kvinnor, så mycket att han inte vill binda sig vid en enda. Men så en dag dyker Amélie upp; hon frågar efter vägen till Polska biblioteket, de börjar träffas, han tar med henne hem, hon kommer dit allt oftare, och så plötsligt en dag så tycks hon bara bo där. Utan att egentligen ha velat eller menat det befinner sig Tristan i ett förhållande. Men Amélie är skygg och skör; han är mycket fäst vid henne, vill beskydda henne och absolut inte skada henne. Men Tristan börjar känna sig allt mer fångad - medan Amélie å sin sida inte vill annat än att förlora sig; och varför inte förlora sig i kärleken...
Intressant i blekt-dova färger, vackert ibland, om hur knepig en relation kan vara, och hur man kanske egentligen inte vet vad ens allra närmaste innerst inne tänker och känner... och kanske har man ibland som allra svårast att förstå sig själv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar